EU:s omarbetade direktiv om byggnaders energiprestanda, EPBD (Energy Performance of Buildings Directive), har stått i centrum för politiska och regulatoriska diskussioner under det senaste året.
EPBD innehåller ambitiösa mål: alla nya byggnader ska bli nollutsläppsbyggnader, och medlemsländerna ska formulera nationella renoveringsplaner för att successivt förbättra energiprestandan i befintliga byggnader. En del i detta är skärpta krav för energideklarationer och energiklassificeringar, samt att fossila pannor och subventioner för dem fasas ut.
Direktivet, som trädde i kraft i maj 2024 och måste införlivas i nationell lagstiftning senast 29 maj 2026, syftar till att drastiskt förbättra energieffektiviteten i EU:s byggnadsbestånd och bana väg för klimatneutralitet senast 2050.
Nationellt arbete inför 2026
I Sverige har regeringen tagit nästa steg genom att lägga fram en lagrådsremiss för hur direktivet ska genomföras i svensk lag. Detta inkluderar bland annat uppdaterade regler för energideklarationer och ett utökat tillsynssystem för att säkerställa efterlevnad. Boverket förbereder nu föreskriftsförslag som ska remitteras och diskuteras med branschen under 2026.
Debatt och kritik
Samtidigt har direktivet skapat debatt i flera medlemsländer. Kritiker menar att reglerna riskerar att lägga alltför stora kostnader på fastighetsägare, särskilt där uppvärmning redan är fossilfri, och att en strikt tillämpning kan skapa ett upplevt “renoveringstvång”. Debatten rör också hur kostnader och klimatnytta ska vägas mot varandra när äldre byggnader ska uppgraderas.
EU-perspektivet
På EU-nivå lanserade Europeiska kommissionen under 2025 en vägledning för medlemsländerna som ska underlätta implementeringen. Den omfattar bland annat tekniska och administrativa stödåtgärder för att snabba på renoveringstakten och stötta digitalisering av byggnadsdata.
EPBD just nu
Sammanfattningsvis står EPBD inför ett avgörande år där regelverket ska införlivas i nationell lagstiftning, samtidigt som debatt och praktisk planering kring omfattning och kostnader intensifieras — med stora konsekvenser för byggsektorn och fastighetsägare runt om i EU.