EPBD befinner sig just nu i ett avgörande skede i Sverige – där mycket av det konkreta innehållet formas genom den remissrunda som pågår under 2026 och som precis avslutats, nu väntar vi med spänning vad den kommer ge.

Direktivet är beslutat på EU-nivå, men hur det faktiskt kommer att påverka fastighetsägare, bostadsrättsföreningar och utvecklare avgörs nu i detalj.

En intensiv remissfas

Boverket har under våren skickat ut ett omfattande paket med förslag på nya föreskrifter som ska implementera EPBD i svensk lag. Det handlar om flera parallella regelverk som tillsammans ersätter delar av dagens system, bland annat inom energihushållning och energideklarationer.

Remisstiden är relativt kort, vilket signalerar ett högt tempo i genomförandet. Samtidigt innebär det att branschen nu befinner sig i ett viktigt skede där synpunkter kan påverka slutresultatet.

Ett tydligt systemskifte

En av de mest betydande förändringarna är att energikraven går från att vara enskilda tekniska regler till att bli en mer integrerad och styrande del av hela fastighetsaffären.

Kraven föreslås dessutom skärpas stegvis över tid, vilket innebär att EPBD inte är en enskild förändring – utan en utvecklingskurva fram till 2030 och vidare mot klimatneutralitet.

Vad innebär EPBD de närmaste 5–10 åren?

Här är några konkreta förändringar som med stor sannolikhet kommer att prägla branschen:

• Skärpta energikrav vid ombyggnationer – fler projekt kommer att omfattas av krav på energieffektivisering
• Nollutsläppsbyggnader som standard för nyproduktion kring 2030
• Ökat fokus på befintligt bestånd, särskilt byggnader med låg energiprestanda
• Fasvis utfasning av fossila uppvärmningssystem
• Ökade krav på solenergi i vissa byggnadstyper
• Mer detaljerade och styrande energideklarationer
• Större betydelse av energiprestanda i värdering och finansiering
• Krav på laddinfrastruktur i samband med ombyggnationer
• Ökad komplexitet i projektering, särskilt inom installation och energi
• Tydligare koppling mellan energi och lönsamhet i fastighetsprojekt

Var finns osäkerheten i branschen?

Trots att riktningen är tydlig finns flera frågor som skapar tvekan

• Kostnadsbilden – hur stora investeringar krävs, särskilt i äldre bestånd?
• Genomförbarhet – hur realistiskt är det att nå kraven i praktiken?
• Beräkningsmodeller – osäkerhet kring energiberäkningar och viktningsfaktorer
• Regelverkets detaljer – många delar är fortfarande inte fastställda
• Tidslinjen – kort tid för anpassning i vissa fall
• Påverkan på fastighetsvärden – risk för värdeskillnader mellan byggnader
• Tekniska lösningar – vilka system blir standard framåt?
• Ansvarsfördelning – vem bär kostnaden i exempelvis bostadsrättsföreningar?

Energiprestandadirektivet, EPBD – Energieffektiva byggnader

EPBD är inte längre en framtidsfråga – det är en pågående förändring. Remissrundan under 2026 är avgörande för hur regelverket kommer att utformas i Sverige, men riktningen är redan tydlig.

För fastighetsbranschen innebär detta ett skifte där energiprestanda går från ett tekniskt krav till en strategisk kärnfråga. Samtidigt kvarstår viktiga frågetecken – och det är just i detta skede som möjligheten att påverka och förbereda sig är som störst.