Guide: Energideklaration
Vad är en energideklaration och hur utförs den?
Energideklarationen är en av EPBD:s viktigaste byggstenar
När EU:s energiprestandadirektiv (EPBD) nu implementeras i svensk lagstiftning hamnar energideklarationen i centrum. Från att tidigare ha varit ett informationsverktyg blir den nu en strategisk komponent i hur byggnader värderas, utvecklas och förvaltas.
I samarbete med Svea Ingenjörsbyrå AB
Vilka nya krav på energideklaration ställer EPBD?
1. Tydligare och mer jämförbara energiklasser
En viktig förändring är att energiklasserna ska bli mer enhetliga inom EU. Skalan (A–G) behålls, men:
- Klass A ska motsvara de mest energieffektiva byggnaderna (nollutsläppsbyggnader)
- Klass G ska motsvara de sämsta byggnaderna i varje land
- Klassningen ska bli mer jämförbar mellan länder
Detta gör energideklarationen till ett tydligare verktyg för marknaden.
2. Krav på renoveringsrekommendationer
Energideklarationen ska inte bara beskriva nuläget – den ska också visa vägen framåt.
Nya krav innebär att deklarationen ska innehålla:
- konkreta och genomförbara åtgärdsförslag
- stegvisa renoveringsplaner
- fokus på hur byggnaden kan nå bättre energiprestanda över tid
Detta stärker kopplingen mellan analys och faktisk åtgärd.
3. Digitalisering och bättre tillgång till data
EPBD ställer krav på att energideklarationer ska bli mer tillgängliga och användbara digitalt.
Det innebär:
- digitala register och databaser
- enklare tillgång för köpare, hyresgäster och myndigheter
- bättre möjligheter att följa upp energiprestanda över tid
Energidata blir därmed en mer integrerad del av fastighetsförvaltningen.
4. Utökade krav på innehåll
Energideklarationerna ska bli mer omfattande och innehålla fler uppgifter, exempelvis:
- information om byggnadens tekniska system
- uppgifter om ventilation, uppvärmning och kyla
- i vissa fall koppling till solenergi och laddinfrastruktur
Detta ger en mer komplett bild av byggnadens energisystem.
5. Ökad betydelse vid försäljning och uthyrning
EPBD skärper kraven på hur energideklarationer ska användas i marknaden:
- energiklass ska tydligt framgå i annonser
- informationen ska vara lättillgänglig för köpare och hyresgäster
- deklarationen får större påverkan på beslut och värdering
Energiprestanda blir därmed en tydligare konkurrensfaktor.
6. Fokus på de sämsta byggnaderna
En central del i EPBD är att förbättra de byggnader som har lägst energiprestanda.
Energideklarationen används här som verktyg för att:
- identifiera de sämsta byggnaderna
- prioritera åtgärder
- följa upp förbättringar
7. Skärpta krav på kvalitet och uppföljning
För att energideklarationen ska fungera som styrmedel ställs högre krav på:
- kvalitet i beräkningar
- kompetens hos energiexperter
- regelbunden uppdatering och uppföljning
Vad är en energideklaration och hur utförs den?
Vad är en energideklaration?
En energideklaration är ett dokument som visar hur mycket energi en byggnad använder och hur energieffektiv den är. Den fungerar som ett kvitto på byggnadens energiprestanda och är i många fall ett lagkrav vid försäljning, uthyrning eller nyproduktion.
Vad innehåller en energideklaration?
Energideklarationen ger en översikt av byggnadens energianvändning och klassificeras vanligtvis på en skala från A till G, där A är mest energieffektiv.
Den innehåller bland annat:
- Byggnadens energianvändning per kvadratmeter och år
- Energiklass (A–G)
- Uppgifter om uppvärmningssystem och ventilation
- Rekommendationer på energieffektiviserande åtgärder
Syftet är att göra det enkelt att jämföra byggnader och förstå deras energiprestanda.
När krävs en energideklaration?
En energideklaration krävs i flera situationer:
- Vid försäljning av fastigheter eller bostadsrätter
- Vid uthyrning av lokaler eller bostäder
- För nya byggnader
- För större byggnader som används av allmänheten
Den är giltig i upp till 10 år, men kan behöva uppdateras vid större förändringar.
Hur går det till att göra en energideklaration?
Processen utförs av en certifierad energiexpert och består av flera steg:
1. Insamling av data
Energiexperten samlar in information om byggnaden, till exempel:
- ritningar
- tekniska system
- energiförbrukning (el, värme, kyla)
2. Platsbesök
I de flesta fall görs ett besök på plats där experten:
- kontrollerar installationer
- granskar isolering och klimatskal
- ser över ventilation och uppvärmning
3. Beräkning av energiprestanda
Med hjälp av insamlad data beräknas byggnadens energianvändning enligt standardiserade metoder.
4. Klassning och analys
Byggnaden får en energiklass (A–G) och en analys görs av hur energieffektiv den är jämfört med liknande byggnader.
5. Förslag på åtgärder
Deklarationen innehåller ofta rekommendationer på förbättringar, till exempel:
- bättre isolering
- effektivare ventilation
- byte av uppvärmningssystem
6. Registrering
Den färdiga energideklarationen registreras i ett nationellt register och blir officiell.
Är du osäker på EPBD?
Det råder stor osäkerhet och många är frågorna hur det nya direktivet kommer implementeras. Ta en kontakt så berättar vi mer om läget just nu.