När man pratar om livscykel-GWP handlar det om den totala klimatpåverkan från en byggnad under hela dess livslängd – inte bara energianvändningen när byggnaden används.
Bygg- och fastighetssektorn står för en stor del av Europas totala klimatutsläpp, och därför har EU under de senaste åren skärpt kraven på hur byggnader ska projekteras, byggas och användas. Tidigare har fokus främst legat på energianvändning under drift, men i takt med att byggnader blivit mer energieffektiva har klimatpåverkan från byggmaterial och byggprocess blivit allt viktigare. Det är här begreppet livscykel-GWP kommer in, och det är också därför det nu kopplas tydligt till Energiprestandadirektivet (EPBD).
Vad betyder GWP?
GWP står för Global Warming Potential, alltså global uppvärmningspotential. Det är ett mått på hur mycket växthusgaser som släpps ut och hur dessa påverkar klimatet. Utsläpp anges normalt i kg CO₂-ekvivalenter, vilket innebär att olika växthusgaser räknas om till motsvarande mängd koldioxid.
När man pratar om livscykel-GWP handlar det alltså om den totala klimatpåverkan från en byggnad under hela dess livslängd – inte bara energianvändningen när byggnaden används.
Byggnadens hela livscykel
En byggnads livscykel brukar delas in i olika skeden enligt standarden för livscykelanalyser (LCA). Dessa delas ofta in i moduler:
A-moduler – Produktionsskede
A1 Råvaruutvinning
A2 Transporter
A3 Tillverkning av byggprodukter
A4 Transport till byggarbetsplats
A5 Byggproduktion
B-moduler – Användningsskede
B1 Användning
B2 Underhåll
B3 Reparation
B4 Utbyte av material
B5 Ombyggnad
B6 Energianvändning i drift
B7 Vattenanvändning
C-moduler – Slutskede
C1 Rivning
C2 Transport av avfall
C3 Avfallsbehandling
C4 Deponi eller återvinning
Ibland inkluderas även modul D, som visar eventuell klimatnytta från återbruk och materialåtervinning.
Livscykel-GWP är summan av klimatpåverkan från alla dessa skeden.
Det betyder att material som betong, stål, isolering, glas och installationer räknas med, liksom energi som används under byggnadens drift under kanske 50 år eller mer.
Kopplingen till Energiprestandadirektivet (EPBD)
EPBD – Energy Performance of Buildings Directive är EU:s direktiv för byggnaders energiprestanda. Direktivet har funnits länge och ligger bakom exempelvis energideklarationer och krav på nära-nollenergibyggnader.
I den senaste versionen av EPBD har EU tagit ett större steg:
Man går från att bara fokusera på energi till att även inkludera klimatpåverkan under hela livscykeln.
Det innebär att:
- Nya byggnader ska ha beräknad livscykel-GWP
- Klimatpåverkan ska kunna redovisas i energicertifikat
- EU kommer införa gränsvärden för klimatutsläpp per m²
- Byggnader ska vara både energieffektiva och klimatneutrala
Detta är en stor förändring eftersom en mycket energieffektiv byggnad fortfarande kan ha hög klimatpåverkan om den byggs med material med stora utsläpp, till exempel traditionell betong och stål.
Varför livscykelperspektivet är viktigt
Historiskt stod driftenergi för den största klimatpåverkan från byggnader. Men när byggnader blir mer energieffektiva minskar driftens andel, och istället blir klimatpåverkan från byggskedet allt viktigare.
För moderna byggnader kan klimatpåverkan ungefär fördelas så här:
40–60 % driftenergi
30–50 % byggmaterial och byggprocess
10–20 % underhåll och slutskede
För mycket energieffektiva byggnader kan byggmaterialens klimatpåverkan till och med vara större än driftens påverkan. Därför räcker det inte längre att bara räkna kWh per kvadratmeter – man måste räkna kg CO₂ per kvadratmeter över hela livscykeln.
Vad detta innebär för bygg- och fastighetsbranschen
Kopplingen mellan livscykel-GWP och EPBD innebär att framtidens byggnader måste optimeras ur flera perspektiv samtidigt:
- Låg energianvändning
- Låg klimatpåverkan från material
- Lång livslängd
- Möjlighet till återbruk
- Effektiva installationer
- Förnybar energi
- Klimatförbättrad betong eller trästomme
- Återvunna material
- Flexibla byggnader som inte behöver rivas
Detta innebär att klimatberäkningar och livscykelanalyser kommer bli en naturlig del av byggprojektering, på samma sätt som energiberäkningar är idag.
Sammanfattning – Livscykel-GWP & EPBD
Livscykel-GWP är ett mått på en byggnads totala klimatpåverkan under hela dess livslängd, från råvaruutvinning och materialtillverkning till drift, underhåll och rivning. Begreppet bygger på livscykelanalyser (LCA) och uttrycks i kg CO₂-ekvivalenter.
Kopplingen till Energiprestandadirektivet, EPBD, är att EU nu ställer krav på att nya byggnader inte bara ska vara energieffektiva utan även ha låg klimatpåverkan över hela livscykeln. Det innebär att byggsektorn måste ta hänsyn till både energianvändning och materialens klimatpåverkan, och i framtiden kommer det sannolikt finnas gränsvärden för hur stora klimatutsläpp en byggnad får ha per kvadratmeter.
Livscykel-GWP är ett mått på en byggnads totala klimatpåverkan. Kopplingen till Energiprestandadirektivet, EPBD, är att EU nu ställer krav på att nya byggnader inte bara ska vara energieffektiva utan även ha låg klimatpåverkan över hela livscykeln.
Utvecklingen innebär ett skifte från att fokusera på energibyggnader till att fokusera på klimatbyggnader, där hela livscykeln räknas. Livscykel-GWP blir därför ett centralt begrepp i framtidens byggande och en viktig del av EU:s arbete mot klimatneutrala byggnader.
