Energiprestandadirektivet, EPBD, innebär inte bara skärpta krav för nyproduktion. En minst lika viktig del av direktivet handlar om befintliga byggnader, som står för en stor del av energianvändningen och klimatpåverkan i Europa.
När äldre byggnader ska renoveras, byggas om eller uppgraderas förändras nu spelreglerna. Men vad gäller egentligen – och hur påverkas fastighetsägare i praktiken?
Befintliga byggnader i centrum för omställningen
En grundläggande utgångspunkt i EPBD är att klimatmålen inte kan nås utan att det befintliga byggnadsbeståndet energieffektiviseras. Majoriteten av Europas byggnader är uppförda långt innan dagens energikrav, vilket gör renovering till en nyckelfråga.
Till skillnad från nyproduktion inför EPBD dock inget generellt krav på att alla befintliga byggnader omedelbart ska bli nollutsläppsbyggnader. I stället handlar det om stegvisa förbättringar, med fokus på de byggnader som har sämst energiprestanda.
Minimikrav vid renovering
När en befintlig byggnad genomgår en större renovering aktiveras särskilda energikrav enligt EPBD. Med större renovering avses åtgärder som i betydande grad påverkar byggnadens klimatskal eller tekniska system, exempelvis fasadrenovering, takbyte eller omfattande ombyggnad av installationer.
I dessa fall ska byggnadens energiprestanda förbättras så långt det är tekniskt, funktionellt och ekonomiskt rimligt. Kraven införs via nationell lagstiftning och i Sverige sker detta genom regler och föreskrifter från Boverket.
Fokus på de sämst presterande byggnaderna
EPBD introducerar så kallade minimikrav på energiprestanda, MEPS, för befintliga byggnader. Det innebär att byggnader med de lägsta energiklasserna prioriteras för energieffektivisering.
För fastighetsägare betyder detta att energiklassen får ökad betydelse:
- byggnader med låg energiprestanda kan på sikt omfattas av åtgärdskrav
- energideklarationer blir ett centralt planeringsunderlag
- långsiktig renoveringsstrategi blir avgörande
Direktivet syftar inte till att tvinga fram snabba totalrenoveringar, utan till att skapa en kontrollerad och planerad omställning.
Ombyggnad och ändrad användning
Vid ombyggnad eller ändrad användning av en byggnad, till exempel när lokaler görs om till bostäder, skärps kraven ytterligare. Då ska byggnaden, i den utsträckning det är möjligt, närma sig de energinivåer som gäller för nyproduktion.
Detta påverkar bland annat:
- val av värme- och ventilationssystem
- isoleringsnivåer och fönsterlösningar
- möjligheten att integrera förnybar energiproduktion
Undantag och flexibilitet
EPBD ger utrymme för undantag, exempelvis för kulturhistoriskt värdefulla byggnader, religiösa byggnader och vissa tillfälliga konstruktioner. Även tekniska begränsningar kan beaktas, vilket gör att kraven anpassas till byggnadens förutsättningar.
Från åtgärd till strategi
En viktig förändring är att renovering inte längre ses som en isolerad teknisk fråga. EPBD driver fram ett mer strategiskt arbetssätt, där energiprestanda integreras i underhållsplaner, investeringsbeslut och långsiktiga fastighetsstrategier.
Sammanfattning – EPBD – Vad gäller för befintliga byggnader vid renovering och ombyggnad?
För befintliga byggnader innebär EPBD ökade krav vid renovering och ombyggnad, med fokus på stegvis förbättrad energiprestanda. Större renoveringar ska kombineras med energieffektivisering, särskilt för byggnader med låg energiklass.
Kraven införs successivt och med flexibilitet, men riktningen är tydlig: även det befintliga byggnadsbeståndet ska närma sig mycket hög energiprestanda och fossilfri drift.
