Energiprestandadirektivet, EPBD, är inte ett regelverk som förändrar allt över en natt. I stället införs kraven stegvis, med tydliga milstolpar som sträcker sig från mitten av 2020-talet fram till 2050.
För fastighetsägare, bostadsrättsföreningar och byggaktörer är det därför avgörande att förstå när olika krav börjar gälla – och hur man kan förbereda sig i god tid.
2024–2025: Direktivet antas och nationell planering startar
Det reviderade EPBD antas på EU-nivå under 2024. Därefter får medlemsländerna en övergångsperiod för att anpassa nationell lagstiftning. Under denna fas sker inga omedelbara krav på enskilda fastighetsägare, men arbetet bakom kulisserna intensifieras.
I Sverige innebär detta att ansvariga myndigheter, främst Boverket, tar fram förslag till nya eller justerade regler. Samtidigt inleds arbetet med nationella renoveringsplaner och uppdaterade energiklassystem.
2026–2027: Nya regler börjar få praktisk betydelse
Under denna period väntas de första förändringarna bli synliga i praktiken. Det handlar främst om:
- uppdaterade krav på energideklarationer
- tydligare energiklasser och åtgärdsrekommendationer
- nya riktlinjer för energieffektivisering vid större renoveringar
Även om direkta tvångsåtgärder ännu är begränsade, blir energiprestanda nu en allt viktigare faktor vid fastighetsförvaltning, investeringar och finansiering.
2028: Offentliga byggnader går före
En av EPBD:s tydliga markeringar är att offentliga byggnader ska leda omställningen. Från 2028 ska alla nya byggnader som ägs eller används av offentlig sektor uppfylla kraven för zero-emission building.
Detta fungerar som en testbädd för marknaden och driver på utvecklingen av teknik, kompetens och kostnadseffektiva lösningar – vilket i sin tur påverkar hela bygg- och fastighetssektorn.
2030: Skarp gräns för nybyggnation
År 2030 är en av de viktigaste milstolparna i EPBD. Från detta år ska alla nya byggnader, oavsett ägare, vara zero-emission buildings. För byggherrar och fastighetsutvecklare innebär detta att projektering, materialval och energisystem redan idag måste anpassas till dessa krav.
Samtidigt börjar minimikrav på energiprestanda för befintliga byggnader få större genomslag. Byggnader med de sämsta energiklasserna pekas ut som prioriterade för energieffektivisering.
2030–2035: Fokus på befintligt bestånd
Efter 2030 skärps kraven successivt för det befintliga byggnadsbeståndet. Medlemsländerna ska säkerställa att de byggnader som har lägst energiprestanda förbättras i etapper.
Detta innebär inte ett generellt renoveringstvång, men tydliga signaler om att byggnader med mycket låg energiklass på sikt riskerar begränsningar vid uthyrning, försäljning eller användning.
2040–2050: Mot ett klimatneutralt byggnadsbestånd
Den långsiktiga målsättningen i EPBD är att hela byggnadsbeståndet ska vara klimatneutralt senast 2050. Kraven under denna period kommer att bygga vidare på tidigare åtgärder, med fokus på helhetsperspektiv, smart energianvändning och fossilfri drift.
Sammanfattning – När träder olika krav kopplade till EPBD i kraft?
Kraven kopplade till EPBD införs stegvis från mitten av 2020-talet fram till 2050. Offentliga byggnader går före 2028, alla nya byggnader omfattas av nollutsläppskrav från 2030 och därefter skärps kraven successivt för befintliga byggnader. För fastighetsägare och bostadsaktörer innebär detta att tidig planering, långsiktiga strategier och successiva investeringar är avgörande för att möta framtidens regelverk.
